Seminar.28 Oct 2022, 12:30 - 14:30 CET

Öppet seminarium om enskilt vatten: Utmaningar och möjligheter med egen brunn

Mer än 1,2 miljon svenskar är beroende av egen brunn för sin dricksvattenförsörjning, och lika många använder grundvatten vid fritidshuset. ‘Enskilt vatten’ är också viktigt för livsmedelsproduktionen, den privata sektorn, och landets självförsörjning. Denna underjordiska vattenresurs är avgörande för hälsa och välbefinnande, och bidrar till arbetet för att nå FN:s globala hållbarhetsmål och den mänskliga rättigheten till vatten.

Hand water pump in garden, with a green bucket full of water underneath

Men allt fler hushåll, samfälligheter, lantbrukare och företagare upplever problem med sinande brunnar eller dålig vattenkvalitet. Samtidigt finns en osäkerhet kring hur ansvaret är fördelat mellan olika grundvattenanvändare och berörda myndigheter, och kring hur förvaltningen kan förbättras. Det saknas kunskap om hur enskilt vatten nyttjas och behöver skyddas.

Hur kan vi öka förståelsen för nyttjandet av egen brunn? Och hur kan vi minska sårbarheten hos denna småskaliga dricksvattenlösning?

Klustergruppen Grundvatten vid Swedish Water House bjuder in till öppet seminarium för att debattera utmaningar och möjligheter med egen brunn.

 

Swedish Water House
28 Oct 2022, 12:30 - 14:30 CET
Online, Stockholm (Sweden)
Swedish

På grund av tekniska problem är ljudkvaliteten på denna inspelning ganska låg. För att få en bättre bild av innehållet i denna session se anteckningarna nedan. Vi ber om ursäkt för besväret och tackar för er förståelse.

Läs sammanfattningen av samtalet

 

Ökad medvetenhet avgörande för minskad sårbarhet hos enskilda brunnar

Grundvattenfrågor som är kopplade till enskild dricksvattenförsörjning behöver synliggöras, och kunskap behöver spridas mellan såväl myndigheter som privatpersoner och företag. Det är några av huvudbudskapen från seminariet om enskilt vatten som klustergruppen om grundvatten höll i slutet av oktober.

Jenny Grönwall (SIWI) inledde seminariet med att ge en överblick av situationen. Ungefär 1,2 miljoner svenskar får sitt dricksvatten från egen brunn, och ungefär lika många har egna brunnar för sitt fritidsboende. Orsakerna till att hushåll måste eller vill ordna med egna lösningar är flera; det kan bland annat innebära en minskad kostnad eller fungera som klimatanpassningsåtgärd. Samtidigt saknas det kunskap om och intresse för fenomenet bland beslutsfattare och andra inblandade aktörer. Det finns ett tydligt behov av att öka medvetenheten, både i Sverige och globalt.

Ladda ner Jennys presentationen

Vad vet vi – och vad vet vi inte – om enskilt vatten idag? Carl-Erik Hjerne (SGU) förklarade att det är många faktorer som påverkar tillgång och kvalitet hos enskilt vatten. Det finns också en variation mellan områden och brunnar. SGU har publicerat en kartvisare för att underlätta bedömning av tillgång till grundvatten och risker inom olika områden. Det är däremot svårt att göra exakta bedömningar – och det finns kunskapsluckor som behöver fyllas för att kunna ge ett förbättrat stöd.

Ladda ner Carl-Eriks presentationen

Bosse Olofsson (KTH) tog lyssnarna igenom ämnet utmaningar och möjligheter med enskilt vatten. En svårighet är att många brunnar i Sverige är borrade i berg, där magasineringsförmågan är låg. Även klimatförändringarna för med sig utmaningar såsom torka och översvämningar. Det finns ofta lösningar på problem med såväl vattenbrist som vattenkvalitet, men det krävs en öppenhet för nytänkande och prövande av nya lösningar.

Ladda ner Bosses presentationen

Jennifer Fredberg (Värmdö kommun) presenterade vilka utmaningar Värmdö kommun står inför som växande skärgårdskommun. En ökad permanentning kan leda förhöjd risk för grundvattenbrist och miljöproblem. Problematik uppstår då enskilt vatten är relativt oreglerat i dagsläget, och kommunen har mycket ansvar, men lite vägledning i dessa frågor.

Ladda ner Jennifers presentation

Hur kan vi höja kunskapen bland enskilda brunnsägare och i branschen? Det diskuterade Göran Persson (HP Borrningar), som menade att det är viktigt att synliggöra och öka medvetenheten om var vattnet vi dricker kommer ifrån, samt att tillgängliggöra information. De olika aktörer som arbetar med enskilt vatten behöver samarbeta och använda ett gemensamt språk för att nå ut till fler.

Ladda ner Görans presentation

Helfrid Schulte-Herbrüggen arbetar med dricksvattenfrågor på Ecoloop, och berättade om sina erfarenheter. En stor utmaning på området är avsaknad av forskning och kartläggning för reningsteknik. En annan svårighet är intressekonflikten mellan skyddet av människors hälsa och viljan att utveckla och expandera en kommun.

Ladda ner Helfrids presentation

Mathias Hultberg (VA-Guiden) lyfte några av de frågor som VA-Guiden arbetar med. De innefattar både dagvatten och små avlopp, och företaget arbetar främst mot kommuner.

Amelia Morey Strömberg (Vatteninfo Sverige) arbetar som VA-rådgivare på uppdrag av kommuner som Värmdö, men även individer som behöver hjälp. Amelia berättade att hon tar emot frågor som rör både vattnets kvalitet och kvantitet. Enskilda brunnar utgör de största reservoarerna av dricksvatten vi har idag, och ansvaret ligger på kommunerna att kontrollera hur mycket det borras och att tillse att kvaliteten på brunnsvattnet skyddas.

Christina Lantz (Livsmedelsverket) belyste vikten av samarbete mellan myndigheter och kommuner, och att höja medvetenheten om frågorna. Livsmedelsverket har ett informationsansvar gällande rekommendationer, och alltså inte bindande gränsvärden. Myndigheten har nyligen publicerat en faktaskrift, Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk, för att bidra till ökad spridning av information.

Ladda ner Christimas presentation

Vad krävs för att öka förståelsen för och minska sårbarheten hos enskilda vattenlösningar?

Seminariets presentationer tog sig an ämnet från flera olika perspektiv, och det är tydligt att vi står inför både utmaningar och möjligheter för att säkerställa tillgången till vatten i enskilda brunnar. För att göra detta behöver vi:

  • Öka medvetenheten hos beslutsfattare, myndigheter, företag och privatpersoner.
  • Fylla kunskapsluckor för att kunna göra mer exakta bedömningar.
  • Utveckla samarbetet mellan myndigheter och kommuner.
  • Tydliggöra och tillgängliggöra information för alla berörda aktörer.
  • Testa och implementera nya lösningar i större skala.

Läs sammanfattningen av samtalet