Är vi redo att ställa om till ett mer hållbart samhälle? Tankar från Världsvattendagen 2016

”Vi föds i vatten, och fortsätter vara beroende av vatten genom hela våra liv. Vatten är numera beroende av människan, vi har ett stor ansvar”, sa Per Bolund i sitt öppningsanförande på Världsvattendagen och fortsatte ”och Sverige är beredda att ta det ansvaret”.

Vi har gått från att vara en liten befolkning på en stor planet till det omvända brukar Rockström säga vilket innebär att vi i dagsläget överskrider 4 av de 9 planetära gränsvärdena. I juni 2015 visade ny forskning från Stockholms Universitet att om allt vatten som avdunstat till följd av mänsklig aktivitet (exempelvis jordbruk, avskogning och vattenkraft) räknas in så läggs färskvattenanvändning till dessa fyra.

Vi står med andra ord inför en stor utmaning. Förändring behövs på alla nivåer. Samhällsekonomiskt behöver vi en ny modell som beaktar ekosystemen och deras värde. Vatten är knappt synbart i vårt BNP, men centralt i vår välfärd sa Thomas Hahn, Professor vid Stockholm Resilience Centre. Ekosystemen har ett försäkringsvärde som inte syns i våra ekonomiska modeller. Skogen är exempelvis 10 gånger mer värd som översvämningsskydd än timmer. Ekosystemtjänster behöver synliggöras och kunskapen om deras värde integreras i policy. Värdering av ekosystemtjänster i monetära termer kan ibland hjälpa men är inte det centrala. Ett bra initiativ är EUs No-Net–Loss av biologisk mångfald och ekosystemtjänster som idag är frivilligt men borde vara ett krav eftersom det enligt Thomas är en förutsättning för tillväxt. Thomas berättade också om ”doughnut economics”, där mänsklig välfärd är målet och där hållbar tillväxt uppnås genom att beakta social värden och biosfärens möjligheter och begränsningar.

Vattenrelaterade investeringar har länge släpat efter på grund av att dessa ofta innebär hög risk och låg avkastning. Enligt Xavier Leflaive som leder OECDs vattenprogram måste alla länder, både industriländer och utvecklingsländer

SWESIF, CDP, WaterAid och Sidas företagsnätverk Swedish Leadership bidrog med spännande presentationer under dagen som tydligt visade på företags och investerares insikt i och engagemang i vattenfrågan. Både hos svenska och internationella företag ser vi ett ökat fokus på insatser längs värdekedjan, där både arbetsvillkor, och miljö och vatten är en viktig del. Gröna obligationer växer snabbt, fler och fler handlar om hållbara vatteninvesteringar.

Men för att åstadkomma förändring är politiskt engagemang och riktning centralt. Per Bolund pekade på flera bra initiativ som regeringen tagit för att uppnå friskare sötvattendrag och hav. Som en del i Östersjöarbetet ökas bidraget till lokala vattenvårdssatsningar LOVA. Regeringen tar även ett tag mot mikroplastproblematiken och ser över vad som kan och måste åtgärdas. Uppdrag har getts både till Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket att utreda effekterna av mikroplaster på vattenmiljön och vilka utsläppskällorna är. Dricksvattenfrågan är ett annat fokusområde där uppdraget till Kemikalieinspektionen att utreda riskerna i vårt dricksvattennät har förlängts till 2020, med målet giftfritt vatten och livsmedel.

Frågan är om detta är tillräckligt för att uppnå ett ”safe operating space” där vi lever inom de planetära gränsvärdena? Sannolikt inte. Stora delar av affärsvärlden är fortfarande inte med på tåget och regeringens initiativ är långt ifrån en omställning på samhällsnivå likt den Thomas Hahn beskriver. Men, det finns ökad medvetenhet, förändringsvilja och många spännande initiativ på alla nivåer. Om vi skalar upp de insatser som fungerar och bygger kunskap och innovativa lösningar där det saknas har vi kanske möjlighet att uppnå en ”Safe operating space”.