Banankontakt mellan livsmedelskedjans aktörer i Almedalen

En tredjedel av all mat som produceras slängs, samtidigt går var åttonde människa till sängs hungrig. Detta är inte rimligt och innebär ett enormt resursslöseri inte minst av våra vattenresurser. För att illustrera matsvinnsproblematiken så arrangerade SWH tillsammans med SIANI ett frukostseminarium där bananens väg från jord till bord beskrevs. Dessertbananer är den mest sålda frukten i Sverige miljarder kronor under 2013.

Svenskarna konsumerar i genomsnitt närmare 18 kilo bananer per person och år och av dessa går 3 kg rakt i soporna på hemmaplan och ungefär lika mycket blir sopor där de odlas. I produktionsledet sker de största förlusterna vid klassning och förpackningen i exportlandet. Klämskador och skönhetsfläckar från insekter gör att många bananer sorteras bort och aldrig går på export. Endast 10 % av den volym som produceras går på export, resten säljs på den inhemska marknaden. En stor andel svinn uppstår även hos konsumenten. Av 100 kg bananer slängs 21 kg och 17,5 m3 vatten förbrukas som kunnat användas till andra ändamål.

Jakob Lundberg från WeEffect berättade mycket svinn sker vid förvaring. Odlare i utvecklingsländer har ofta brist på förvaringsanläggningar och genom enkla åtgärder som att bygga enkla anläggningar för förvaring och mogningsprocessen behöver maten passera färre händer vilket både bidar till bättre ekonom och minskat svinn hos bönderna.

Louise Ungerth från Konsumentföreningen berättade hur de arbetar med konsumentinformation. De har en hemsida ”släng inte maten” där de ger konkreta tips på hur man som konsument kan slänga mindre. En annan nyckelfaktor för att komma åt svinnet är temperaturen i vilken man förvarar maten. Genom att sänka från 8 till 4 grader i kylskåpet kan livsmedlens levnadslängd dubbleras.

Maria Smith från ICA berättade att de jobbar på flera fronter med matsvinn, genom konsumentinformation, effektiv hantering i lagring och transport samt genom att ex använda restkockar som lagar mat på överbliven mat i butik. Mari vill gärna se en bättre samverkan mellan näringsliv och lagstiftare och en enhetlig tolkning av de regler som finns kring matsvinn.

På seminariet fanns både Kerstin Lundgren från Centerpartiet och Anders Shröder från Miljöpartiet för att svara på vad de gör för att minska svinnet. Satsa på närodlat, öka konsumtionen av vegetariskt, arbeta intensivt med att minska svinnet inom offentlig verksamhet så som skolor var några förslag de lade fram. Kerstin Lundgren betonade även vikten av att titta på vilka grödor som odlas var, i västsahara odlas exempelvis mycket vattenintensiva grödor, torts att det råder vattenbrist där.

Glädjande är att matsvinnsfrågan nu diskuteras allt fler forum vilket Louise Ungeth påpekade som berättade att när de började jobba med matsvinn var SIWI en av de aktörer som lyfte frågan på agendan. Tydligt är att lyckas vi komma åt matsvinnet finns mycket att vinna – vi har då stor chans att klara fattigdomsmålet, hungermålet och samtidigt säkra våra så värdefulla vattenresurser.

• Läs mer om seminariet