Blog.Dec 01, 2021

Inkludering och samarbete i klimat- och vattenarbetet vägen framåt efter COP26

Vatten spelade en huvudroll på klimattoppmötet COP26 i Glasgow i november. Den så kallade Water Pavilion samlade, under bland annat SIWI’s leding, forskare, beslutsfattare, näringsliv och civilsamhälle för diskussioner om kopplingarna mellan vatten och klimat.

June,7,,2020,,Brazil.,In,This,Photo,Illustration,The,2021In this photo illustration, the 2021 United Nations Climate Change Conference (COP26) appears on a flag.

Men vad beslutades egentligen vad gäller klimat- och vattenfrågor på COP26? Och viktigare: hur går vi från ord till handling för att integrera vatten i klimatarbetet, både i Sverige och globalt? Dessa frågeställningar utforskades under ett webinarium organiserat av Swedish Water House, Nationella expertrådet för klimatanpassning, och PUSH Sverige den 22 november.

Helhetstänk i klimatarbetet

Redan på första sidan av den så kallade Glasgow Climate Pact, klimatavtalet som beslutades om på COP26, lyfter parterna vikten av att skydda naturområden, skog och hav. Swedish Water House’s Sarah Breslin förklarade under webinariet att trots att vatten inte nämns explicit så är detta ett stort steg på vägen för att systematisera ett helhetstänk inom klimatpolitiken, där vatten är en nyckelfaktor.

Sarah berättade att allt fler börjar förstå att vattenresurser är avgörande för arbetet med utsläppsminskningar och för att klara 1,5 gradersmålet. Även när det kommer till klimatanpassning har vatten börjat ta mer plats i diskussionerna. Men det finns fortfarande ett stort behov att lyfta vattnets roll i klimatpolitiken ytterligare.

Även Irene Bohman, vattenvårdsdirektör för Södra Östersjöns vattendistrikt och ledamot i Nationella expertrådet för klimatanpassning, belyste behovet av ett helhetsgrepp. Arbetet med att minska utsläpp och anpassa samhället efter klimatförändringarnas effekter ses ofta som två separata spår, men skulle behöva integreras.

Behovet av samarbete kring vattenresurser

Klimatförändringarnas effekter tar inte hänsyn till rättviseaspekter och i många fall kommer de som inte har bidragit till att orsaka dem att drabbas värst. De mest sårbara har ofta inte möjligheter eller resurser att implementera åtgärder för att anpassa samhället. Dessa frågor om förluster och skador (s.k. ”loss and damage”) har varit hett diskuterade i relation till COP26; för världens mest utsatta och fattiga länder är klimatfinansiering från rikare länder en nödvändighet.

Irene poängterade att denna problematik även går att applicera på svenska förhållanden. Redan nu måste vi i Sverige anpassa oss efter en ny hydrologisk cykel till följd av ett förändrat klimat, vilket bland annat kommer att påverka tillgång till grund- och ytvatten. Hur effekterna av detta kommer att te sig varierar från plats till plats. I många fall kommer det att krävas åtgärder högt upp i ett avrinningsområde för att kunna ta vara på nyttan nedströms.

Så hur kan vi motivera någon att finansiera åtgärder som gör nytta längre ner i ett avrinningsområde? Och hur får vi till ett effektivt arbete med klimatanpassning och utsläppsminskningar som kan ge fördelar till många personer samtidigt? Dessa frågor är relevanta både vad gäller dricksvattenförsörjning, som idag är ett kommunalt ansvar, och arbetet med skydd mot översvämningar och vattenbesparande åtgärder. Irene lyfte att ett interkommunalt samarbete behöver stödjas och utvecklas, och att dessa utmaningar måste hamna högre på de kommunala beslutsfattarnas agenda.

Inkludering en nyckelfaktor

En lärdom från webinariet, och från COP26, är behovet av inkludering för att få till ett bra samarbete kring vattenresurserna. Särskilt viktigt är det att i högre grad nå ut till unga och involvera dem i det arbetet.

Axel Eriksson, från ungdomsorganisationen PUSH Sverige, delade den bilden och förklarade att det i dagsläget inte finns många forum där unga kan engagera sig i vattenfrågor, varken globalt eller i Sverige. Axel berättade under webinariet om några konversationer han haft med unga klimataktivister som var på plats vid COP26:

“Jag har pratat med en ung aktivist från Uganda som berättade att flickor behöver lämna skolan för att hämta vatten om dagarna under tider av torka. Och ofta flyttar de rika i landet från de drabbade områdena, vilket gör att makthavarna inte är medvetna om de faktiska konsekvenserna som befolkningen ställs inför.”

Enligt Axel innebar de höga kraven på ekonomiska och administrativa resurser på COP26 att representanter från det globala syd och unga exkluderades. I många fall gavs inte de grupper som berörs mest av specifika frågor plats att delta i paneler. Att låta fler vara med i diskussionerna handlar inte bara om rättvisa, det skulle dessutom göra det möjligt att dela med sig av lärdomar om hur vattenrelaterade utmaningar tidigare har lösts, hävdade Axel.

Vägen framåt för vatten och klimat

Så vad krävs för att framgångsrikt integrera vattenaspekter i klimatarbetet? Erfarenheterna från COP26 visar att även om vatten sakta men säkert börjar ta plats i globala diskussioner om utsläppsminskningar och klimatanpassning, så har vi en lång väg kvar att gå. Webinariets moderator Thérèse Rudebeck drog slutsatsen att det är tydligt att vi i Sverige behöver bygga kommunalt samarbete för att kunna anpassa oss efter en ny verklighet vad gäller Sveriges vattenresurser. Att skapa forum för samverkan och inkludering är en nyckelfaktor, inte minst för att unga ska kunna bidra mer aktivt i beslutsfattandet, snarare än reaktivt, med kunskap och engagemang. Samarbete och inkludering är centrala för att gå från ord till handling i vatten- och klimatarbetet.

Water Pavilion logo on top of a picture of Glasgow, hosting the COP26
CONFERENCE

Water Pavilion at COP 26

On the road to COP26 UK in Glasgow, SIWI is leading a historic effort to mobilize the water community and partners in the global climate action community to debut the first-ever Water & Climate Pavilion at the COP.