Lyckas världen sätta ambitiösa och genomförbara mål för global hållbar utveckling 2015?

Hösten 2015 tar FN beslut om nya utvecklingsmål och ett nytt klimatavtal, beslut som kommer att ha avgörande betydelse för världens utveckling¹. Kommer de nya målen leda till verkligt hållbar utveckling och kommer de innebära att människor världen över får tillgång till rent vatten – i rätt mängd? Vid Swedish Water House seminarium den 23 oktober belystes FNs Post 2015-process ur olika perspektiv. Vi diskuterade också hur målen kan och bör införlivas i svensk politik och i det svenska samhället.

Karin Lexén från SIWI visade länkarna mellan Post 2015-processen och det nya klimatavtalet  och att båda processerna innehåller stora vattenrelaterade utmaningar. Vatten är en grundläggande mänsklig rättighet – trots det saknar 1,8 miljarder människor fortfarande tillgång till säkert vatten och 2,7 miljarder människor lever i områden med allvarlig vattenbrist delar av året. SIWI anser att vatten är ett redskap för hållbar utveckling och att det därför behövs ett mål för vatten i FNs nya utvecklingsagenda.

Kajsa B Olofsgård, Sveriges Post 2015-Ambassadör, berättade att den svenska regeringen i stort sett är nöjd med förslaget innehållandes ett vattenmål som överlämnades till FNs generalförsamling i slutet på september. Enligt Kajsa omfattar förslaget ”allt vi behöver för utveckling”. Generalsekreterarens respons väntas inte innehålla några stora innehållsmässiga förändringar, men kanske sammanslagningar av de 17 förslagna målen.

Sveriges CSR²-Ambassadör Bengt Johansson framhävde att Sveriges företag har stor potential att bidra till hållbar utveckling, och att samverkan och dialog mellan regeringen och näringslivet om företagens hållbarhetsarbete pågår. Flera stora svenska företag som IKEA, Skanska, Stora Enso och Sweco, deltar i Post 2015-processen genom nätverket World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), men är det är svårare för små företag att engagera sig i globalt hållbarhetsarbete. Swedish Textile Water Initiative (STWI) nämndes som ett exempel där små och medelstora företag gått samman som för att minska den negativa påverkan på vatten och således bidragit till hållbar utveckling.

Hållbarhetschefen för Max Hamburgerrestauranger, Pär Larshans, berättade om företagets hållbarhetsvision och hur företaget lyckats ta socialt och miljö ansvar och samtidigt vara lönsamt. Pär poängterade att ett effektivt hållbarhetsarbete inom näringslivet är beroende av långsiktiga och tydliga spelregler.

De nya utvecklingsmålen ska införlivas i alla länders politiska och samhälleliga system. Ingrid Molander, miljöchef på Botkyrka Kommun gjorde en jämförelse med Agenda 21-arbetet på 80-talet och menade att ”vill man få verkstad i kommunerna måste man ha stöd centralt”. Kommunerna behöver tydliga och långsiktiga målsättningar från politikerna för att kunna bidra till att de globala målsättningarna och att avtalen förverkligas i lokalsamhället. Anna Nordlander från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) instämde i detta, och tillade att tydlig lagstiftning, styrmedel och uppföljning är viktigt för att åstadkomma verkligt hållbarhetsarbete.

Morgonens diskussioner kan sammanfattas med att det finns förutsättningar för att sätta ambitiösa och genomförbara mål för global hållbar utveckling nästa år. Bistånd är en del av finansieringsmöjligheterna för att stödja hållbar utveckling, men att stimulera företagens hållbarhetsarbete, stoppa illegala penningflöden och öka migration mellan länder är andra viktiga finansieringsmekanismer. Om vi tänker kreativt runt finansiering och regelverk som tydligt stödjer hållbar utveckling globalt och lokalt så finns det möjlighet att de tusentals engagerade och ansvarsfulla människor som finns i både privata och offentliga företag och institutioner att förverkliga de globala överenskommelserna. Det finns trots allt hopp om en hållbar framtid!

¹ Sustainable Development Goals, UN General Assembly, september och UNFCCC COP 21 i Lima, december
² Corporate Social Responsibility