Politiker vill att vi ska räkna in miljöeffekter och betala vad det kostar

”Hur länge är nu? För jag tänker ofta på tiden och ofta tänker jag på klimatet och hur vi alltid påpekar att vi måste agera nu, innan det är försent.” Så inledde poeten Niklas Mesaros från Spoken Word seminariet ”Jag försöker vara hållbar – men det går åt pipan” som gick av stapeln idag. Tillsammans med SEI och WWF var det dags att följa upp de förslag på politiska åtgärder som vi presenterade för två år sedan i Almedalen. Rekommendationerna var utformade för att kunna implementeras under nuvarande mandatperiod och politikerna fick möjlighet att rösta på de förslag de ville driva. Nu är vi inne i halvtid, och inför ett fullsatt teaterskepp var det nu dags för politikerna att redovisa hur det gått.

Rekommendationerna handlade om att göra AP-fonderna fossilfria, halvera köttkonsumtionen, betala vad de kostar, sätta ett pris på vatten, öka transparensen i investeringsbeslut och göra vatten till ett av de globala hållbarhetsmålen. Kaj Török från Futerra som modererade seminariet gick igenom rekommendationerna en för en och konstaterade att endast en infriats – vatten som ett globalt hållbarhetsmål. Detta är förstås en fantastiskt bedrift, men mycket kvarstår att göra om politikerna ska lyckas leverera på de övriga fem innan nuvarande mandatperiod är över.

Till seminariet hade vi bjudit in tre aktiva samhällsdebattörer för att utmana politikerna och inspirera till handling. Klara Strandberg från ETC, Johan Florén från AP7 och Anna Borgeryd från Polarbröd uttryckte sin frustration över att omställningen till ett hållbart samhälle går alltför långsamt. Beskattning på solel, skev prissättning, och brist på hållbara investeringsval lyftes som områden där politiska hinder måste undanröjas. ”Om vi betalar vad det kostar, så kan vi lösa många av de andra problemen vi diskuterat här idag” sa Anna.

Sedan var det dags för politikerna att kommentera. Kaj inledde med att fråga hur politikerna upplever sitt arbete med att utforma en effektiv miljöpolitik? Svårt, enkelt eller någonstans däremellan? De flesta tyckte det var svårt, eller medelsvårt. Vad är svårast? Enligt Gunnar Caperius från Centerpartiet är bland det svåraste att ställa om konsumtionsmönster till att bli mer hållbara. Allt går heller inte att påverka som svensk politiker menade han och tog solcellsbeskattningen som ett exempel vilket beslutats på EU nivå. Janine Alm Ericsson från MP tillade att man avsatt över 1 miljard till solcellsstöd. Men vi kan inte hela tiden skylla på EU menade Lars-Axel Nordell från KD och tog Örebro som exempel på en kommun som gjort stora gröna investeringar.

EU bör inte endast ses som en bromskloss utan att vi har en gemensam miljölagstiftning är bra menade Mathilda Ernkrans från S. Sverige har en viktig roll att spela i EU och FN där vi kan dela med oss av altl bra vi gör inom miljöområdet. Detta höll även Johan Hultberg från Moderaterna med om. Enligt Johan är prissättning av naturresurser centralt för att få marknadsekonomin att leverera miljönytta.

Mathilda nämnde ekonomiska styrmedel, innovationer, och investeringar som tre centrala delar i miljöarbetet. Vad gäller skatter som styrmedel var detta en vattendelare där S och MP menade att av de miljöskatter man föreslagit röstats ner av alliansen. Alliansen å andra sidan menade att högre skatter på ett område måste gå hand i hand med skattesänkningar inom ett annat, så kallad grön skatteväxling. Att besluta om skatter är inte alltid helt enkelt då man vill undvika att det exempelvis drabbar industrier som jordbrukssektorn som i ett internationellt perspektiv har liten miljöpåverkan.

Politikernas svar skapade både positiva och negativa reaktioner hos samhällsdebattörerna. Anna Borgeryd tycker att politikerna lägger för stor vikt på produktionen. Även om vi skulle lyckas att få svensk industri hållbar och konkurrenskraftig på en internationell marknad kommer vi att fortsätta att tära på vår miljö om vi inte adresserar vår konsumtion. Johan Florén välkomnade det arbete som politikerna lyckats åstadkomma i miljömålsberedningen och energiöverenskommelsen. Det går inte att subventionera fram lösningar som håller längre än en mandatperiod menade han.

Innan seminariet avslutades fick politikerna chans att kommentera den röstningen de gjort för två år sedan. Lite överraskande var att rekommendationen ”Betala vad det kostar” fick flest röster (fem av sex partier röstade för detta), ett förslag som endast stöddes av MP förra gången.  På andra plats kom sätt ett pris på vatten. En stark tilltro till marknadskrafterna och deras möjlighet att lösa miljöproblemen om vi prissätter rätt med andra ord!