Urbanisering – världens chans och utmaning

Under Swedish Water House frukostseminarium ”Urbanisering – risker och hållbara möjligheter” den 12 november diskuterades den ökande urbaniseringens risker men framförallt goda exempel på hur urbanisering kan göras mer hållbar.

Jens Berggren från SIWI inledde seminariet med hur vatten har format människan som art och hur de tidigaste spåren av mänsklig påverkan på vår omvärld handlar om vatten, i form av kanaler och dammar för bevattning. Kunskaperna om hur man ledde vatten till städer via akvedukter och anläggandet av avloppssystem möjliggjorde delvis att Rom kunde växa till en miljonstad. Mot mitten av 1800-talet uppmärksammade Dr John Snow smittspridningen av kolera via vatten i London och att kronprins Edward nästan dog av tyfus fick till följd att spoltoaletter installerades i de kungliga slotten, något som sedermera spriddes över hela världen.

Tillgång till rent vatten och sanitet är fundamentala för att städer ska kunna utvecklas hållbart. Stockholm har tillsammans med Köln och Barcelona blivit utsedda att leda det europeiska projektet GrowSmarter, något som Gustaf Landahl på Miljöförvaltningen från Stockholm stad berättade om. Målet med projektet är att minska energiförbrukning och utsläppen från transporter med 60 procent i utvalda områden samtidigt som det skapar tillväxt, nya jobb och en attraktivare stad att bo i. Stockholm ligger redan i framkant när det gäller hållbar stadsutveckling, staden fick i samband med konferensen Building Sustainability SGBC 2014 utmärkelsen för hållbar stadsutveckling av ett befintligt område, Hållbara Järva och man bygger just nu miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden.

Gustaf visade på 12 smarta lösningar som ska testas och utvärderas i projektet, bland annat olika former av energieffektivisering, smart byggnadslogistik med miljölastbilar, smart produktion av el och integration med elnätet och smart belysning – exempelvis lyktstolpar med inbyggda sändare som även sköter kommunikation. Man planerar också för lånecykelsystem, bilpooler och varuleveranser med cykelbud. Till projektet är ett antal industripartners knutna som levererar smarta lösningar till städerna, detta utvärderas sedan av två forskningspartners, KTH och Handelshögskolan i Navarra, IESE.

Hur livet skulle kunna te sig i en framtida svensk storstad 2053 presenterades av Sara Ilstedt, Green Leap, KTH där grundpelaren är mötet mellan design och hållbar utveckling. Beteendeförändringar är nödvändiga och ett initiativ som visar på positiva och konkretiserade målbilder utgörs av ett webbaserat verktyg som man hittar på www.life2053.se vilket Sara vägledde oss igenom. Ett möjligt framtidsscenario är att vi 2053 har minskat vår energikonsumtion med 60 procent till 14 MWh per år och person, genom teknikutveckling men också beteendeförändringar. Hur vi lever, reser, jobbar, vad vi äter och konsumerar är alla faktorer i detta och resultatet av de val man gör presenteras pedagogiskt genom verktyget.

Byggsektorn har stor påverkan genom all den energi och materiel man nyttjar och Christina Lindbäck, hållbarhetschef NCC, visade på byggbranschens viktiga roll i klimatomställningen i urban miljö. Man jobbar idag på bred front och håller på att ställa om till en ”lean” produktion och analyserar även material, transporter och energi och gör även en del livscykelanalyser. NCC fick tillsammans med Sigtuna kommun pris på Building Sustainability konferensen genom utmärkelsen för hållbar stadsutveckling av ett nytt område, Norra Sigtuna.

Christina talade bland annat om behovet av ökad samverkan med såväl andra aktörer inom branschen som med kommuner och andra offentliga kunder. Som en del i det är NCC engagerade i c/o City – ett projekt där man bland annat tittar på hur framtida klimatutmaningar kan bemötas. En central del är ekosystemtjänster och deras betydelse för den bebyggda miljön. Christinas framtidsvision är att allt är mycket bättre, det finns mycket tekniska lösningar men vi måste alla bli modigare, våga ställa nya krav, samverka och ta tag i de utmaningar vi står inför – det är ett gemensamt ansvar och inget som åligger en enskild aktör.

Det är klart att urbaniseringen innebär enormt stora utmaningar, redan idag bor omkring en miljard människor i slumområden och den fortsatt starka inflyttningen till städer skapar svårigheter, kanske inte helt olika de man uppmärksammade i London på mitten av 1800-talet, med bristande tillgång till rent vatten, sanitet och toaletter. Men då mer än 60 procent av den förväntade stadsytan 2030 ännu inte är byggd, så finns det trots allt stora möjligheter till en betydligt mer hållbar stadsutveckling framöver!

Se fler bilder från seminariet på vår Mediahub.