Vi behöver mer fokus på vattenfrågan i klimatdebatten

Vatten och klimat är ofrånkomligt sammankopplade. En av de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringarna är hur de gör vattencykeln mer oberäknelig, så att både översvämningar och torkperioder blir allt extremare. På sikt riskerar många platser på jorden att bli obeboeliga.

Sverige kommer också att känna av dessa förändringar, även om vi är långt ifrån att bli en obeboelig region. De senaste årens somrar har kännetecknats av ytterligheter som vi kommer att se allt mer av i framtiden: ena året skogsbränder och vattenbrist, ett annat år extrema stormar och översvämningar.

Ändå är det här inget vi brukar prata särskilt mycket om i Sverige. Hittills har klimatdebatten nästan enbart fokuserat på hur vi kan ställa om samhället till att bli mindre beroende av fossila bränslen. Det är förstås viktigt,  vi behöver minska våra utsläpp genom förnybar energi, hållbar konsumtion och klimatneutrala industriprocesser. Bara så kan vi nå Parisavtalets mål om att begränsa klimatförändringarna till 2 grader.

Men det är inte tillräckligt. Även om vi klarar av att minska utsläppen har vi redan släppt ut så mycket växthusgaser att temperaturen kommer att fortsätta stiga. Vi måste därför också prata mer om hur vi anpassar oss till de klimatförändringar som vi redan känner av, och som kommer bli värre framöver. Hur vi hanterar en situation med mer extrema vattensituationer, både för mycket och för lite vatten, blir då en avgörande fråga. Hur ser vi till att vi har tillräckligt med vatten till jordbruket, till industrin och till hushållen? Hur prioriterar vi om vattnet inte räcker? Hur ser vi till att vår infrastruktur och våra städer är bättre rustade att hantera översvämningar och extrema skyfall?

Frågan om klimatanpassning kommer att vara en av de viktigaste framöver, för kommuner, företag och individer. En annan, ofta förbisedd, aspekt gäller det vatten som behövs för att klara omställningen till ett samhälle med mindre utsläpp av växthusgaser; räcker våra vattenresurser till även om vi satsar mer på biobränslen och ökad energiproduktion från vattenkraft?

Förhoppningsvis börjar det här arbetet ändå ta fart. Nationella expertrådet för klimatanpassning arbetar just nu med en rapport om Sveriges klimatanpassningsarbete med förslag på den fortsatta inriktningen. SMHI har fått i uppdrag att se över hur vi kan få en bättre överblick över vår vattenanvändning för att kunna planera för en hållbar vattenframtid. De allra flesta kommuner har i någon utsträckning identifierat behov av klimatanpassning inom kommunen. Samtidigt går detta arbete långsamt; det nationella expertrådets rapport kommer först i slutet av 2021, och många kommuner har ännu inte kommit särskilt långt i att åtgärda de identifierade problemen.

Nu är det hög tid att kraftsamla för att förbereda Sverige på de utmaningar som vi vet att vi har framför oss. Vi måste ta ett bättre helhetsgrepp kring vattenfrågorna och involvera många fler i förvaltningen av våra gemensamma vattenresurser. Det kommer också att krävas investeringar i vatteninfrastrukturen som varit försummad under många år. Men de kostnaderna är blygsamma jämfört med det pris vi kommer att betala både ekonomiskt och mänskligt om vi inte bygger om samhället för att tåla det varmare klimatet.

Den 30 september samlar SMHI och SIWI Swedish Water House många av Sveriges ledande experter på vatten och klimat till ett webbinarium om hur vatten kan hjälpa oss hantera klimatkrisen, både i Sverige och globalt. Anmäl dig här!

Läs det gemensamma pressmeddelandet från SMHI och SIWI Swedish Water House här.