Europeiska året för utvecklingssamarbete – dags att återuppliva PGU

Minns ni Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU)? Det politiska ramverk som slår fast att alla områden inom politiken ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling.

Arbetet med PGU har gått trögt de senaste åren men nu är det dags för en nystart enligt biståndsminister Isabella Lövin som på ett seminarium förra veckan framhöll samstämmighetspolitik som ett viktigt verktyg för att uppnå de globala utvecklingsmålen, de så kallade Sustainable Development Goals.

2015 har utnämnts till det europeiska året för utvecklingssamarbete. EU är den största biståndsgivaren i världen och 2015 är den perfekta tidpunkten för medlemsländerna att undersöka vad biståndet hittills bidragit till och framförallt vad som behöver göras framöver.

Vad har då uppnåtts? EUs biståndspengar har bland annat lett till att 13,7 miljoner elever går i grundskolan, 18,3 miljoner barn har vaccinerats mot mässlingen och 70 miljoner människor har fått tillgång till rent dricksvatten.

Stora utmaningar kvarstår dock. Till exempel befinner sig över 26 miljoner människor på flykt i sina egna länder, hungern i världen har brett ut sig istället för att minska och utsläppen av koldioxid från fossila bränslen fortsätter att öka och är i dag mer än 46 procent högre än utsläppsnivån år 1990.

Sverige ger idag 0.7 % av sitt BNP till bistånd, snittet i EU är 0.41 %. Enligt biståndsministern är det otroligt viktigt att andra länder höjer ambitionerna och slår fast att 0.7 % ska gälla hela EU. Detta är avgörande för att förhandlingarna i Addis inte ska komma att enbart handla om nivån för biståndet utan om andra finansieringskällor och flöden som också behöver komma till för att möta utvecklingsmålen.

Finansieringen är förstås av stor betydelse för vad som kommer att uppnås, men viktigt är även att alla politiska områden strävar mot samma mål. Här är Sverige unikt med sin PGU och Sverige arbetar aktivt med att få fler länder i EU att skapa en samstämmighetspolitik för hållbar utveckling. Utveckling och fattigdomsbekämpning handlar inte bara om biståndspolitik utan även om miljöpolitik, näringspolitik och landsbygdsutveckling.

Vi kommer aldrig att klara av utvecklingsmålen om vi inte hanterar klimatförändringen menar biståndsministern som illustrerar det nära sambandet mellan utveckling och miljö genom att ta Bangladesh som exempel. År 2050 kommer 20 % av landets landyta att ligga under vatten. Redan idag råder stora problem med saltvatteninträngning som påverkar vattenförsörjningen samtidigt som jordbruksmark går förlorad. De som drabbas hårdast av förändringarna är kvinnor och barn.

I Sverige är 16 % av Sidas projekt ”miljöstämplade”, här finns utrymme för ökat miljöfokus. Vad är då planen för Sveriges Politik för Global Utveckling? Jo handlingsplaner ska nu tas fram inom varje departement och stämmas av med utvecklingsagendan. Enligt ministern råder stor entusiasm kring detta inom regeringen. Specifika satsningar görs inom skattesidan, handelssidan och miljösidan.

Jag ser fram emot denna nystart, och hoppas att andra länder kommer att låta sig inspireras av Sveriges samstämmighetspolitik – förutsatt att den levererar vad den lovar.