Mötesplats för hållbara lösningar – så bygger vi framtidens vattenresiliens tillsammans
Sedan 2007 har Swedish Water House (SWH) arrangerat halvdagsseminarier i samband med Världsvattendagen för att öka medvetenheten om vattens betydelse i olika sektorer. Årets evenemang, som ägde rum den 20 mars på Arena Sergel i Stockholm och online, fokuserade på vatten, biologisk mångfald och deras centrala roll i klimatarbetet. Seminariet arrangerades i samarbete med Vi-skogen och UN Global Compact Network Sweden.
Vi kan inte lösa klimatkrisen utan att förstå vattnets roll
Vatten, livsmedel och biologisk mångfald är tätt sammanlänkade. Men dagens regelverk och arbetssätt är inte alltid anpassade för de klimatutmaningar vi står inför. Klimatförändringar påverkar hela värdekedjan – från lantbrukare till konsumenter – och vattensäkerhet är därmed en fråga som berör hela samhället. Sedan 2007 har Swedish Water House (SWH) arrangerat halvdagsseminarier i samband med Världsvattendagen för att öka medvetenheten om vattens betydelse i olika sektorer. Årets evenemang, som ägde rum den 20 mars på Arena Sergel i Stockholm och online, fokuserade på vatten, biologisk mångfald och deras centrala roll i klimatarbetet. Seminariet arrangerades i samarbete med Vi-skogen och UN Global Compact Network Sweden.
Klimatåtgärder måste ta hänsyn till vatten och ekosystem
Efter FN:s beslut att utse 2025 till det internationella året för bevarande av glaciärer, blir vattnets roll ännu mer framträdande. Glaciärer och inlandsisar håller 70 % av världens sötvatten men smälter i allt snabbare takt. En hållbar vattenhantering är en förutsättning för att nå klimatmålen. Henk Ovink, Executive Director för Global Commission on the Economics of Water, uttryckte det tydligt:“Vi förvaltar både mark och ekonomi på ett sätt som allvarligt underminerar den hydrologiska cykeln. Genom att utarma den biologiska mångfalden – särskilt i våtmarker och skogsmarker, som är avgörande för transpiration – försvagar vi de naturliga system vi är beroende av.”
“Vi förvaltar både mark och ekonomi på ett sätt som allvarligt underminerar den hydrologiska cykeln. Genom att utarma den biologiska mångfalden – särskilt i våtmarker och skogsmarker, som är avgörande för transpiration – försvagar vi de naturliga system vi är beroende av.”
Samverkan över sektorer – en nödvändighet
Thomas Rebermark, Director för Swedish Water House, betonade vikten av sektorsöverskridande samarbete: “Klimatarbete kräver samarbete, inom och över sektorer och organisationer.” Dagens regelverk och förvaltningsmodeller behöver förändras i takt med klimatförändringarna. Förändringarna i det hydrologiska kretsloppet och förlust av biologisk mångfald känns redan på lokal nivå – även i Sverige. Vegetationsperioden har förlängts med cirka tre veckor sedan 1900-talet, vilket påverkar både skördar och vattentillgång. Ekosystemtjänster, som rening av vatten, klimatreglering och livsmedelsproduktion, är ofta vattenberoende. Därför måste vi se på vatten som en integrerad del i landskapsförvaltningen.
Lokala perspektiv, globala konsekvenser
Erika Olsson, Ordförande för Ekologiska Lantbrukarna, lyfte hur extrem torka under 2018 fick många lantbrukare att omvärdera sina arbetssätt. Samtidigt är klimatanpassning på lokal nivå komplicerad, eftersom flera intressenter med olika behov samverkar inom ramen för lokal demokrati. Mätning och uppföljning av biologisk mångfald är en annan utmaning. Vad vi mäter, hur vi mäter och vilka indikatorer vi använder spelar stor roll för hur insatser styrs.
Politisk vilja och långsiktighet
Stina Larsson, Centerpartiet och ledamot i Miljömålsberedningen, betonade behovet av att ompröva Sveriges politik kring markanvändning och klimat. Hon pekade bland annat på 2018 års torka som ett avgörande ögonblick för insikten om vattnets roll i klimatpolitiken. Lösningar som att anlägga våtmarker och skydda skogsområden diskuteras, men många åtgärder ger inte omedelbara effekter. Därför behövs beredskap för långsiktig styrning – något som ofta saknas idag.
Agroforestry och integrerade metoder
Ett exempel på en konkret lösning som diskuterades var agroforestry – där träd och buskar integreras i jordbruksmark. Det ökar motståndskraften mot klimatförändringar, stabiliserar marken och renar vatten. Agroforestry Network, initierad av Vi-skogen, är ett exempel på hur samverkan mellan aktörer kan ge skalbara resultat. SIWI lyfte vikten av att integrera vatten- och markförvaltning och använda ett landskapsperspektiv i beslutsfattandet.
Gemensamma spelplaner för framtiden
Seminariet avslutades med en fishbowl-diskussion med experter, talare och publik. Diskussionen visade tydligt att det finns vilja till förändring – men även att olika mål och tidshorisonter skapar friktion.“Vi lever i en komplex värld, och det är inte lätt att väga in och ta hänsyn till alla olika åsikter och behov i arbetet med vatten, klimat och biodiversitet, men för att hålla i längden är det absolut nödvändigt att vi möts och hittar lösningar som alla kan vara okej med.” — Malin Lungberg Ingemarsson, Research Advisor, SIWI
“Vi lever i en komplex värld, och det är inte lätt att väga in och ta hänsyn till alla olika åsikter och behov i arbetet med vatten, klimat och biodiversitet, men för att hålla i längden är det absolut nödvändigt att vi möts och hittar lösningar som alla kan vara okej med. ”
Med Världsvattendagens evenemang skapade vi en sådan mötesplats. SIWI kommer att fortsätta bjuda in en bredd av aktörer för att tillsammans utveckla hållbara och demokratiska lösningar för vattenresiliens – i Sverige och globalt.
Möt oss på World Water Week 24-28 augusti 2025 i Stockholm
