Säkra vår tillgång till dricksvatten redan idag
From: Shutterstock Efter försommarens larm om extrem torka, likt år 2018, förberedde sig Sverige på en torr sommar med risk för vattenbrist. Med facit i hand vet vi att andra halvan av sommaren präglades av regn och översvämningar i flera delar av landet.
Den 26 september samlade SIWI Swedish Water House och Livsmedelsverket aktörer för att diskutera en central fråga i ljuset av denna sommar: Hur säkerställer vi tillgången till dricksvatten när extremväder blir allt vanligare?
Huvudbudskap
- Det blir allt svårare att förutspå väderslag och effekter, vilket kräver en flexibilitet i beredskapen.
- Ensam är inte stark – Beslutsfattare behöver ytterligare underlätta för regionala samarbeten och samverkan över organisationsgränser.
- Som kommun finns det stöd att få via bland annat SKR och VAKA (nationella vattenkatastrofgruppen).
- Vi behöver skydda landskap och ekosystemtjänster som renar vårt vatten och är vår framtida försäkring till råvatten.
- Det är många som konkurrerar om vattnet – Det krävs en tydligare prioritering vid vattenbristsituationer för att balansera olika behov mot varandra.
- Det krävs mer investeringar i Sveriges VA-nät för att säkra vattenförsörjningen.
- Beslutsfattare bör inte vänta med satsningar på klimatanpassning.
Perspektiv från lokal nivå
Webbinariet inleddes med presentationer av Måns Lindell (Vattenstrateg, Växjö kommun) och Stefan Johnsson (Säkerhets- och kvalitetschef, Sydvatten).
Lindell (som hoppade in i Ingrid Palmblad Örlanders ställe) delade erfarenheter från Jönköping och Kalmar län, med översvämningsproblematik västerut och torka och regnbrist i Sveriges sydöstra delar. Han betonade vikten av samarbete över administrativa gränser, att synkronisera budskapen från myndigheter och kommuner, och att gå ut med information till befolkningen tidigt. Med ökande extremväder behövs flexibla system som kan anpassas efter helt motsatta situationer. Lindell lyfte även att det är många intressen som brottas om vattenresurserna, bland annat industri, naturskydd, areella näringar, och dricksvattenproducenter, och att det krävs en tydligare prioritering för att hitta en balans mellan dessa.
Videoinspelning
“Med ökande extremväder behövs flexibla system som kan anpassas efter helt motsatta situationer.”
Johnsson delade med sig av Sydvattens arbete som dricksvattenproducent och -leverantör i ett föränderligt klimat. Sydvatten grundades 1966 av fem skånska kommuner som såg behovet av ett långsiktigt samarbete för att säkra vattentillgången. Johnsson betonar att det krävs uthållighet, långsiktighet och samarbete för att lösa vattenbristsituationer – vilket har varit kärnan i Sydvattens arbete. Efter en ovanligt torr sommar 2016 hade Sydvatten kapacitetsbrists problem, vilket motiverade utvecklingen av ett åtgärdsprogram med både kort- och långsiktiga åtgärder, som exempelvis att minska läckage och vattenanvändning.
Paneldiskussion
Presentationerna följdes av ett panelsamtal mellan Lindell, Johnsson, Niclas Hjerdt (Gruppchef, SMHI), Per Tholander (Vattenstrateg, SKR) och Pär Aleljung (Beredskapshandläggare, Livsmedelsverket), modererat av Malin Lundberg Ingemarsson (Programme Manager, SIWI Swedish Water House).
Samverkan och information
Hjert och Aleljung höll med tidigare talare om att samarbete mellan kommuner, regioner och myndigheter är avgörande för att kunna arbeta effektivt. Detta gäller inte minst när det kommer till att dela information och data mellan myndigheter om väderförhållanden och dess effekter.
Flera panellister lyfte behovet av att skydda ekosystem och våra naturliga förutsättningar till vattentillgång i Sverige.
Stöd till kommuner
I händelse av vattenbrist finns stöd för kommuner att få. Tholander berättade att SKR bevakar kommuners och regioners intressen, och erbjuder nätverk för att dela information, erfarenheter, och framför allt goda exempel. Aleljung fyllde i med information om den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA – bildad av Livsmedelsverket – som erbjuder rådgivning och nödvattenutrustning. Han tipsade även om Handboken för klimatanpassad försörjning av dricksvatten
Skydd av natur och vattentäkter
Flera panellister lyfte behovet av att skydda ekosystem och våra naturliga förutsättningar till vattentillgång i Sverige. Naturen bidrar med viktiga ekosystemtjänster, som vattenrening. Det finns dessutom ett allt större behov av att transportera vatten från täkter längre bort från vattenverken. Vi behöver redan idag ta hänsyn till detta i samhällsbyggnad och kommunernas planläggning, för att inte exploatera områden som kan bli av regionatl eller nationellt intresse för framtidens vattenförsörjning.
Finansiering
En annan nyckelfråga som nämndes är finansieringen. Underhåll och utbyggnad av kommunala VA-nät kräver stora investeringar, och underhåll av befintliga nät är på många håll eftersatt. Investeringsbehovet för klimatanpassningsåtgärder ökar dessutom i takt med att extremväder blir vanligare.
Medskick till politiker och beslutsfattare
På frågan om panelens medskick till politiker svarade Tholander att kommuner behöver bättre verktyg för att samordna, genomföra och finansiera klimatanpassningsåtgärder. Han lyfte att stödet från statlig nivå behöver öka, vilket även nämndes av Johnsson som menade att politiken behöver underlätta ännu mer för regionala samarbeten. Aleljung avslutade paneldiskussionen med uppmaningen att beslutsfattare behöver ta tag i frågan om vattenförsörjning och klimatanpassning idag, för imorgon kan det vara för sent.
“Beslutsfattare behöver ta tag i frågan om vattenförsörjning och klimatanpassning idag, för imorgon kan det vara för sent.”
Sammanfattning
Webbinariet sammanfattades av Thomas Rebermark (Director, SIWI Swedish Water House), som bland annat lyfte behovet av flexibla beredskapsplaner och system, samverkan, skydd av natur och ekosystemtjänster, förenkling av möjligheter för statsbidrag, och att klimatanpassningsåtgärder behöver startas i ett så tidigt skede som möjligt.
