Världsvattendagen 2023: Innovation och samverkan för vårt gemensamma vatten

Thomas Kruse, marknadsdirektör på Ramboll i Köpenhamn, presenterade hur Köpenhamns kommun tillsammans med Ramboll har arbetat med skyfallshantering samt vilka erfarenheter och lärdomar som dragits från detta arbete. Köpenhamn drabbades mellan 2007–2014 av flera omfattande och kostsamma skyfall. Detta ledde till att det politiska fokuset riktades mot att minska risker och mildra konsekvenser vid skyfall, och 2012 utvecklades Köpenhamns första plan för att hantera skyfall. Några av erfarenheterna från detta arbete är att nära samarbete inom kommunen och med andra aktörer är avgörande, samt god koordination mellan kommunens organ och avdelningar. Kruse lyfte även att skyfallshantering är en långsiktig och kostsam process, och att lokal befolkning och aktörer behöver involveras i arbetet. (Notera att Thomas Kruse inte var med på plats. En inspelning av hans presentation går att se separat).

Anna Tengberg, senior vattenrådgivare på SIWI Swedish Water House, berättade om vattensmarta lösningar för jordbruk och skogslandskap i afrikanska torrområden. Hon presenterade bland annat  TIARA, som ger stöd till bönder i södra Afrika för att optimera användningen av markvatten, så kallat ’grönt vatten’. För att lyckas med denna typ av projekt krävs att regeringar, finansiella institutioner, privat sektor, markägare och brukare deltar och är engagerade. Tengberg menade att ”hållbar vattenförvaltning kräver partnerskap och samarbete mellan olika sektorer och förvaltningsnivåer på både nationell och landskapsnivå”. Hon lyfte även behovet av mandat och inflytande hos de lokalsamhällen som bor och lever i landskapet, och att de insatser som görs måste ge möjlighet till förbättrade inkomstmöjligheter lokalt för att ge långsiktig effekt.

Region Gotland har sedan 2016 lyckats minska öns vattenförbrukning med 10%. Peter Daun, kommunikatör för hållbarhetsfrågor vid Region Gotland, berättade att frivilliga åtgärder har varit avgörande för att ge långsiktiga effekter på vattenanvändningen. Ett exempel är att invånare uppmuntras använda tunnor för att samla in och återanvända regnvatten. ”Vattenfrågan behöver gå från temporära minskningar av vattenförbrukningen till en bestående kunskaps- och beteendeförändring och vi behöver se vattenfrågan som en hållbarhetsfråga”, enligt Daun. Han lyfte även, likt tidigare talare, vikten av att samverka med lokalsamhället, företag med spetskunskap, akademin och politiker för att engagera tillräckligt många och nå mål om minskad vattenförbrukning.

Ett återkommande inslag i Swedish Water House seminarier på Världsvattendagen är presentationen av årets UN World Water Development Report. 2023 års rapport, med temat ”Partnerships and cooperation for water” presenterades av Marianne Kjellén, senior vattenrådgivare och medförfattare till rapporten. Ibland dyker debatter om konflikter relaterade till vatten upp, men enligt Kjellén präglas människors hantering av vatten snarare av samarbete. Men hur kan vi lyckas med att främja ytterligare samarbete kring vatten? Rapporten lyfter bland annat innovation, såväl social som teknisk, som en huvudkomponent. Den digitala revolutionen möjliggör nya innovationer och appliceringar, och ”citizen science” innebär nya metoder för datainsamling över vattenkvalitet.

Mattias von Brömssen, enhetschef för området vattenresurser på Ramboll, har de senaste 20 åren tillsammans med partners utvecklat strategier för att installera säkra brunnar i Bangladesh. Han presenterade ett samverkansprojekt för digitalisering inom WASH-sektorn i Bangladesh som underlag för lokalt beslutsfattande. Ett budskap var att den digitala tekniken revolutionerar tillgängligheten till data och information. Vattenutmaningar kräver lokala lösningar och beslut, och därför är det avgörande att lokala beslutsfattare och entreprenörer har ett transparent verktyg för att implementera lösningarna lokalt. Andra möjliggörare för lyckade samarbeten som nämndes är långsiktigheten och den tillit som byggs upp mellan aktörer över tid, varför det är en fördel att samarbeta med aktörer som har ett långsiktigt ansvar inom sektorn. Samtidigt behöver vi vara ödmjuka för att olika aktörer har olika agendor och möjligheter för att samarbetena ska bli lyckosamma.

Magnus Arnell är forskare på RISE och leder det forsknings- och utvecklingsdrivna VA-kluster Mälardalen. Nätverkets fokus är cirkulära system för insamling, behandling och resursåterföring av kommunalt avloppsvatten. Arnell berättade att en nyckel till nätverkets framgång är att projekten drivs tillsammans med behovsägarna. Därmed är lösningarna tidigt förankrade hos behovsägarna. Detta, kombinerat med den kunskap som deltagande forskningsinstitutioner och universitet har, bidrar till möjligheterna att utveckla bra och tillämpbara lösningar. Arnell lyfte likt von Brömssen fram långsiktighet som en viktig komponent för att bygga den tillit som krävs i samverkansdrivna projekt. En lärdom är att “fungerande FoU-nätverk måste vara faciliterade och bygga på öppenhet, tillit och engagemang”.

Seminariets avslutningsanförande hölls av Viktoria Granström, global hållbarhetsutvecklare på IKEA Industry. Sedan 2008 har Viktoria arbetat med IKEA Industrys vattenagenda. Ett av agendans mål är att alla industrier i 13 olika länder, med 19,000 medarbetare, ska kunna dricka kranvatten på sina anläggningar, och därigenom bidra till att höja värdet på rent vatten och öka förståelsen för att det är en resurs vi måste värna. Förslaget möttes till en början av stor skepsis, men genom kontinuerlig kontakt med lokala myndigheter och vattenverk kunde vattenkvaliteten säkerställas. Tids nog tog en beteendeförändring form och anställda på alla anläggningar, utom en, dricker nu kranvatten både på arbetsplatsen och hemma. Detta långsiktiga arbete har byggt upp ett förtroende mellan anställda, samhällen och myndigheter. Granström avslutade med de inspirerande orden “att höja vattnets värde startar med oss själva och hur vi ser på vatten, och om vi samarbetar kan vi påbörja något stort”.